Det är inte bara kistbegravningar och en bekant TV-serie som utspelar sig six feet under, Håkan Nessers nya New York-roman gör det också, i ett mörker som befolkas av stulna diktrader, synska, manipulativa författare, komplicerade, innebördsdigra lögner, giftiga bokstäver, skingrade älskande och trofasta, hoppingivande hundar och privatdetektiver. Maskarna på Carmine Street är en kärleksroman med förhinder om priset för blind förälskelse. Den utspelar sig i ett New York där Edgar Allan Poes Korp ännu förmedlar kryptiska meddelanden från de döda, dystert mässande sitt "Aldrig mer, aldrig mer", med tydliga ekon från debut- och kärleksromanen Koreografen. Likväl representerar Maskarna på Carmine Street en ny fas i författarskapet, en ny värld. 

Om romanen Skuggorna och regnet, som på sitt sätt fullbordar 60-talsskildringen i Kim Novak badade aldrig i Genesarets sjö och Piccadilly Circus ligger inte iKumla, skrev Marie Peterson när den var ny i Dagens Nyheter: "Efter den här boken kan vad som helst hända … Nesser skriver så det blänker". Såtillvida blänker verkligen den nya, fristående romanen av Håkan Nesser. Maskarna på Carmine Street, som vidareutvecklar New York-temat från Skuggorna och regnet, lyser som bara nymånen och ett författarskap i tillväxt kan.