När Sverige blev modernt : Gregor Paulsson, Vackrare vardagsvara, funktionalismen och Stockholmsutställningen 1930

Per I. Gedin

Utgivningsdatum: 2018-08-07

Mediakontakt: Anna Tillgren

Belönad med Stora Fackbokspriset 2018

När Per I. Gedin planerade "När Sverige blev modernt" var hans avsikt att skriva en biografi över den framstående konsthistorikern Gregor Paulsson (1889–1977). Denne var dock inte bara verksam som konsthistoriker, utan hade tidigt en målsättning, inspirerad av Ellen Key, "att gå i samhällets tjänst". Detta genomförde han med en sådan kraft och målmedvetenhet att han kom att påverka Sveriges samhällsbyggnad för ett halvt sekel framåt.

Gregor Paulssons plattform var Svenska Slöjdföreningen, som han förvandlade från en ganska beskedlig intresseförening för konsthantverk till ett ledande organ för arkitekturens och hemmets utformning. På Svenska Slöjdföreningen höll han 1915 ett omskrivet föredrag, "Anarki eller tidsstil", där han angrep tidens imiterande renässans- och barockmöbler och den kvardröjande nationalromantiken. 1917 följdes föredraget upp med en bok "Den nya arkitekturen", där han pläderade för arkitekturens "sociala och allmänmänskliga betydelse".

Hemutställningen 1917 blev den framgångsrika inledningen. Den ville revolutionera heminredningen och visa hur även arbetarhem kunde inredas på ett praktiskt och förnuftigt sätt. Bort med det oanvända finrummet, vi gör oss av med "knoppmöbler och tjocka schaggmöbler" löd stridsropet.

Gregor Paulssons strävanden kulminerade sedan i Stockholmsutställningen 1930, som är själva centralpunkten i Gedins bok. Han visar där hur de nya funktionalistiska idéerna "kuppades" igenom i en utställning som var avsedd att vara en presentation av konsthantverk och möbler – det blev istället en utställning där bostäder och arkitektur dominerade. Funktionalismen var så rätt i tiden att den sammansmälte med det påbörjade folkhemsbygget.

Tillsammans med framförallt arkitekterna Uno Åhrén och Sven Markelius, båda liksom Gregor Paulsson med stark socialistisk anknytning, skapade han en funktionalistisk ideologi, som kom att bli betydligt viktigare än själva arkitekturen. Deras idol var Le Corbusier – den fransk-schweiziske arkitekten som hade introducerat funktionalismen. Även för honom var ideologin en övergripande del av den nya arkitekturen. Man drömde om Den nya människan – den sunda, rena, sportiga idealmänniskan. Hos Le Corbusier fanns nietzscheanska övermänniskoideal, där han utvecklade klart fascistiska sympatier. Senare blev han också betrodd medarbetare hos Vichyregimen och beundrade Hitlers möjlighet att skapa ett nytt Europa befolkat just av Den nya människan.

I Sverige sammansmälte dessa, i sig idealistiska, tankar om en sund befolkning, med de nya rashygieniska idéerna. Detta demonstrerades på Stockholmsutställningen genom att den största paviljongen Svea Rike förestods av rashygienikern Herman Lundborg, grundare av Europas första rashygieniska forskningsinstitut. Paviljongen var utställningens populäraste med 300 000 besökare! Allmänheten föreslog att den skulle flyttas till Nordiska museet och att texterna skulle ingå i skolornas läroböcker. Naturligtvis propagerades för Den nya människan, här utan omsvep lika med den rasrena människan, inte bara med skräckbilderna av "lappar" m.m. utan även med motsatsen – "Herr Medelson", en lat, groggdrickande svensk. Paviljongens tankegods låg i tiden och uppfattades positivt av samtiden, där ju något år senare paret Myrdals "Kris i befolkningsfrågan" med förslag om sterilisering skulle utföras med en stor riksdagsmajoritet.

Drömmen om Den nya människan med denna bakgrund realiserades i en stadsbyggnadsideologi som skulle komma att befästas i den Bostadssociala utredningen (1933–1947), där Uno Åhrén och Gunnar Myrdal var ledamöter. Utredningens resultat innebar en rekommendation om rivningen av äldre bostadskvarter och stadskärnor och byggandet av friliggande höghus som senare i miljonprogrammet. Genom de gynnsamma lånevillkor som detta byggande erhöll blev det ett dominerande inslag i Sverige. Allt detta skedde utan att de som skulle bo där tillfrågades. Som Gunnar Myrdal skrev: "Människorna måste vänjas vid att borsta tänderna och äta tomater innan de kom att uppskatta […] förnuftigt anordnade bostäder." Senare skulle samtliga ledande personer i Stockholmsutställningen ångra sitt rigorösa ställningstagande. "Vi glömde trivseln", sa de tio år senare.

Huvuddelen av denna idéhistoriska exposé finns i del II i "När Sverige blev modernt". Boken avslutas med Gregor Paulssons senare karriär som framstående konsthistorisk forskare, författare och akademisk lärare.

"I Per I. Gedins bok följer vi, på mycket nära håll, den kulturkamp som utmynnade i våra dagars utanförskapsområden och sanerade stadskärnor. Vägen dit kantades förstås av idel goda föresatser. (...) Men som Gedin så grundligt klarlägger här, så var de progressiva idéerna oskiljaktigt omslingrade med de totalitära i mellankrigstidens form- och arkitekturdebatt (...) idéhistoriskt bidrar han definitivt till förståelsen av varför det blev som det blev, när funktionalismen så småningom gick segrande ur kulturkampen och upptogs som bostadspolitisk ideologi i folkhemmet. (...) Fascinerande läsning är det i vilket fall, därtill kongenialt förpackad i Annika Lyths funkisdoftande formgivning."

– Mårten Arndtzén, Sveriges Radio

"I Per I. Gedins bok följer vi, på mycket nära håll, den kulturkamp som utmynnade i våra dagars utanförskapsområden och sanerade stadskärnor. Vägen dit kantades förstås av idel goda föresatser. (...) Men som Gedin så grundligt klarlägger här, så var de progressiva idéerna oskiljaktigt omslingrade med de totalitära i mellankrigstidens form- och arkitekturdebatt (...) idéhistoriskt bidrar han definitivt till förståelsen av varför det blev som det blev, när funktionalismen så småningom gick segrande ur kulturkampen och upptogs som bostadspolitisk ideologi i folkhemmet. (...) Fascinerande läsning är det i vilket fall, därtill kongenialt förpackad i Annika Lyths funkisdoftande formgivning."

– Mårten Arndtzén, Sveriges Radio

"'När Sverige blev modernt' är en viktig bok nu när Sveriges tro på framtiden skakas i grunden. Relationen till framtiden i världens modernaste land var aldrig så okomplicerad som vi gärna vill tro."

– Ola Andersson, Dagens Nyheter

"Historien är sällan enkelspårig, inte ens då den handlar om en rörelse byggd på enkelhet, rationalitet och transparens. Det är just förmågan att skildra dess komplexitet som gör Per I Gedins skildring av Gregor Paulsson och funktionalismen till en sådan djupt imponerande prestation."

– Carolina Söderholm, Sydsvenska Dagbladet

"En mycket intresseväckande bok inte bara om Gregor Paulsson, utan även om tidsandan man kan ana efter det första världskriget."

– Fredrik von Platen, Blekinge Läns Tidning 

"Boken är en fenomenalt intressant berättelse om hur 'funktionalismens ideologi' under några decennier kom att starkt prägla och forma Sverige och svenskarna. (...) 'När Sverige blev modernt' skildrar Gregor Paulssons samhällsengagemang på flera arenor. Därigenom blir boken en bred och på flera områden fördjupad – berättelse om strider, konflikter och nätverk i föreningar, politik och myndigheter. Kort sagt ett slags lärobok i samhällsutveckling. Läsning anbefalles; som man kanske sa på Gregors tid."

– Widar Andersson, Folkbladet

"Gedins gedigna bok på 300 sidor ger ett intressant och nyanserat porträtt av Paulsson och beskriver hans ideologiska och estetiska utveckling från ungdomens studier fram till befattningen som direktör för Slöjdföreningen och till sist som professor i konsthistoria i Uppsala. (...) Gedins väl underbyggda framställning kan säkert användas som handbok för blivande arkitekter och konstvetare, men hans klara och lättlästa språk gör den tillgänglig för alla intresserade."

– Norrbottens-Kuriren

"Per I Gedin lyckas på ett pedagogiskt och okomplicerat sätt komplicera det som skulle kunna uppfattas vara självklarheter för en som är född i efterkrigstidens Sverige. Det resulterar i lyckosamma komplikationer som stimulerar tanken. (...) Vi är till stor del präglade av detta moderna Sverige och behöver just därför upptäcka det vi tagit som självklart men som självklart inte är det. (...) Vad stort sker, sker tyst. Så mycket viktigare att läsa Gedin gedigna arbete. För estetiskt men också för politiskt intresserade är denna bok måste-läsning."

– Dag Sandahl, Östra Småland

"En lika engagerad som väldokumenterad historia med titeln 'När Sverige blev modernt'; om den svenska funktionalismen och dess främsta företrädare", med den banbrytande konst- och idéhistorikern Gregor Paulsson (1889–1977) som centralfigur. Det är en bred exposé över funktionalismen som ideologi, om dess frontmän i Sverige och om den hetsiga debatt och de personstrider som Stockholmsutställningen 1930 förorsakade."

– LO Rindberg, Länstidningen Östersund 

"Det är en spännande skildring både av Gregor Paulssons drivkrafter ('att gå i samhällets tjänst') och ideologierna som var i rörelse under det tidiga 1900-talet."

– Ulrika Stahre, Aftonbladet

Visa mer

Detaljerad fakta

Recensionsdatum: 2018-08-21 Genre: Biografier Formgivare: Annika Lyth Nomineringar: Stora fackbokspriset Thema-kod: Biografier Antal sidor: 328 Mått: 180 x 245 x 27 mm Vikt: 838 g Format (utgivningsdatum): Flexband, 9789100175948 (2018-08-07); E-bok, epub2, 9789100175955 (2018-08-07)

Fler böcker av författaren

Nyheter om boken

När Sverige blev modernt : Gregor Paulsson, Vackrare vardagsvara, funktionalismen och Stockholmsutställningen 1930

Per I. Gedin

Utgivningsdatum: 2018-08-07

Mediakontakt: Anna Tillgren

Belönad med Stora Fackbokspriset 2018

När Per I. Gedin planerade "När Sverige blev modernt" var hans avsikt att skriva en biografi över den framstående konsthistorikern Gregor Paulsson (1889–1977). Denne var dock inte bara verksam som konsthistoriker, utan hade tidigt en målsättning, inspirerad av Ellen Key, "att gå i samhällets tjänst". Detta genomförde han med en sådan kraft och målmedvetenhet att han kom att påverka Sveriges samhällsbyggnad för ett halvt sekel framåt.

Gregor Paulssons plattform var Svenska Slöjdföreningen, som han förvandlade från en ganska beskedlig intresseförening för konsthantverk till ett ledande organ för arkitekturens och hemmets utformning. På Svenska Slöjdföreningen höll han 1915 ett omskrivet föredrag, "Anarki eller tidsstil", där han angrep tidens imiterande renässans- och barockmöbler och den kvardröjande nationalromantiken. 1917 följdes föredraget upp med en bok "Den nya arkitekturen", där han pläderade för arkitekturens "sociala och allmänmänskliga betydelse".

Hemutställningen 1917 blev den framgångsrika inledningen. Den ville revolutionera heminredningen och visa hur även arbetarhem kunde inredas på ett praktiskt och förnuftigt sätt. Bort med det oanvända finrummet, vi gör oss av med "knoppmöbler och tjocka schaggmöbler" löd stridsropet.

Gregor Paulssons strävanden kulminerade sedan i Stockholmsutställningen 1930, som är själva centralpunkten i Gedins bok. Han visar där hur de nya funktionalistiska idéerna "kuppades" igenom i en utställning som var avsedd att vara en presentation av konsthantverk och möbler – det blev istället en utställning där bostäder och arkitektur dominerade. Funktionalismen var så rätt i tiden att den sammansmälte med det påbörjade folkhemsbygget.

Tillsammans med framförallt arkitekterna Uno Åhrén och Sven Markelius, båda liksom Gregor Paulsson med stark socialistisk anknytning, skapade han en funktionalistisk ideologi, som kom att bli betydligt viktigare än själva arkitekturen. Deras idol var Le Corbusier – den fransk-schweiziske arkitekten som hade introducerat funktionalismen. Även för honom var ideologin en övergripande del av den nya arkitekturen. Man drömde om Den nya människan – den sunda, rena, sportiga idealmänniskan. Hos Le Corbusier fanns nietzscheanska övermänniskoideal, där han utvecklade klart fascistiska sympatier. Senare blev han också betrodd medarbetare hos Vichyregimen och beundrade Hitlers möjlighet att skapa ett nytt Europa befolkat just av Den nya människan.

I Sverige sammansmälte dessa, i sig idealistiska, tankar om en sund befolkning, med de nya rashygieniska idéerna. Detta demonstrerades på Stockholmsutställningen genom att den största paviljongen Svea Rike förestods av rashygienikern Herman Lundborg, grundare av Europas första rashygieniska forskningsinstitut. Paviljongen var utställningens populäraste med 300 000 besökare! Allmänheten föreslog att den skulle flyttas till Nordiska museet och att texterna skulle ingå i skolornas läroböcker. Naturligtvis propagerades för Den nya människan, här utan omsvep lika med den rasrena människan, inte bara med skräckbilderna av "lappar" m.m. utan även med motsatsen – "Herr Medelson", en lat, groggdrickande svensk. Paviljongens tankegods låg i tiden och uppfattades positivt av samtiden, där ju något år senare paret Myrdals "Kris i befolkningsfrågan" med förslag om sterilisering skulle utföras med en stor riksdagsmajoritet.

Drömmen om Den nya människan med denna bakgrund realiserades i en stadsbyggnadsideologi som skulle komma att befästas i den Bostadssociala utredningen (1933–1947), där Uno Åhrén och Gunnar Myrdal var ledamöter. Utredningens resultat innebar en rekommendation om rivningen av äldre bostadskvarter och stadskärnor och byggandet av friliggande höghus som senare i miljonprogrammet. Genom de gynnsamma lånevillkor som detta byggande erhöll blev det ett dominerande inslag i Sverige. Allt detta skedde utan att de som skulle bo där tillfrågades. Som Gunnar Myrdal skrev: "Människorna måste vänjas vid att borsta tänderna och äta tomater innan de kom att uppskatta […] förnuftigt anordnade bostäder." Senare skulle samtliga ledande personer i Stockholmsutställningen ångra sitt rigorösa ställningstagande. "Vi glömde trivseln", sa de tio år senare.

Huvuddelen av denna idéhistoriska exposé finns i del II i "När Sverige blev modernt". Boken avslutas med Gregor Paulssons senare karriär som framstående konsthistorisk forskare, författare och akademisk lärare.

"I Per I. Gedins bok följer vi, på mycket nära håll, den kulturkamp som utmynnade i våra dagars utanförskapsområden och sanerade stadskärnor. Vägen dit kantades förstås av idel goda föresatser. (...) Men som Gedin så grundligt klarlägger här, så var de progressiva idéerna oskiljaktigt omslingrade med de totalitära i mellankrigstidens form- och arkitekturdebatt (...) idéhistoriskt bidrar han definitivt till förståelsen av varför det blev som det blev, när funktionalismen så småningom gick segrande ur kulturkampen och upptogs som bostadspolitisk ideologi i folkhemmet. (...) Fascinerande läsning är det i vilket fall, därtill kongenialt förpackad i Annika Lyths funkisdoftande formgivning."

– Mårten Arndtzén, Sveriges Radio

"I Per I. Gedins bok följer vi, på mycket nära håll, den kulturkamp som utmynnade i våra dagars utanförskapsområden och sanerade stadskärnor. Vägen dit kantades förstås av idel goda föresatser. (...) Men som Gedin så grundligt klarlägger här, så var de progressiva idéerna oskiljaktigt omslingrade med de totalitära i mellankrigstidens form- och arkitekturdebatt (...) idéhistoriskt bidrar han definitivt till förståelsen av varför det blev som det blev, när funktionalismen så småningom gick segrande ur kulturkampen och upptogs som bostadspolitisk ideologi i folkhemmet. (...) Fascinerande läsning är det i vilket fall, därtill kongenialt förpackad i Annika Lyths funkisdoftande formgivning."

– Mårten Arndtzén, Sveriges Radio

"'När Sverige blev modernt' är en viktig bok nu när Sveriges tro på framtiden skakas i grunden. Relationen till framtiden i världens modernaste land var aldrig så okomplicerad som vi gärna vill tro."

– Ola Andersson, Dagens Nyheter

"Historien är sällan enkelspårig, inte ens då den handlar om en rörelse byggd på enkelhet, rationalitet och transparens. Det är just förmågan att skildra dess komplexitet som gör Per I Gedins skildring av Gregor Paulsson och funktionalismen till en sådan djupt imponerande prestation."

– Carolina Söderholm, Sydsvenska Dagbladet

"En mycket intresseväckande bok inte bara om Gregor Paulsson, utan även om tidsandan man kan ana efter det första världskriget."

– Fredrik von Platen, Blekinge Läns Tidning 

"Boken är en fenomenalt intressant berättelse om hur 'funktionalismens ideologi' under några decennier kom att starkt prägla och forma Sverige och svenskarna. (...) 'När Sverige blev modernt' skildrar Gregor Paulssons samhällsengagemang på flera arenor. Därigenom blir boken en bred och på flera områden fördjupad – berättelse om strider, konflikter och nätverk i föreningar, politik och myndigheter. Kort sagt ett slags lärobok i samhällsutveckling. Läsning anbefalles; som man kanske sa på Gregors tid."

– Widar Andersson, Folkbladet

"Gedins gedigna bok på 300 sidor ger ett intressant och nyanserat porträtt av Paulsson och beskriver hans ideologiska och estetiska utveckling från ungdomens studier fram till befattningen som direktör för Slöjdföreningen och till sist som professor i konsthistoria i Uppsala. (...) Gedins väl underbyggda framställning kan säkert användas som handbok för blivande arkitekter och konstvetare, men hans klara och lättlästa språk gör den tillgänglig för alla intresserade."

– Norrbottens-Kuriren

"Per I Gedin lyckas på ett pedagogiskt och okomplicerat sätt komplicera det som skulle kunna uppfattas vara självklarheter för en som är född i efterkrigstidens Sverige. Det resulterar i lyckosamma komplikationer som stimulerar tanken. (...) Vi är till stor del präglade av detta moderna Sverige och behöver just därför upptäcka det vi tagit som självklart men som självklart inte är det. (...) Vad stort sker, sker tyst. Så mycket viktigare att läsa Gedin gedigna arbete. För estetiskt men också för politiskt intresserade är denna bok måste-läsning."

– Dag Sandahl, Östra Småland

"En lika engagerad som väldokumenterad historia med titeln 'När Sverige blev modernt'; om den svenska funktionalismen och dess främsta företrädare", med den banbrytande konst- och idéhistorikern Gregor Paulsson (1889–1977) som centralfigur. Det är en bred exposé över funktionalismen som ideologi, om dess frontmän i Sverige och om den hetsiga debatt och de personstrider som Stockholmsutställningen 1930 förorsakade."

– LO Rindberg, Länstidningen Östersund 

"Det är en spännande skildring både av Gregor Paulssons drivkrafter ('att gå i samhällets tjänst') och ideologierna som var i rörelse under det tidiga 1900-talet."

– Ulrika Stahre, Aftonbladet

Visa mer

Ladda ner omslag

Ladda ner 3D-omslag

Detaljerad fakta

Recensionsdatum: 2018-08-21 Genre: Biografier Formgivare: Annika Lyth Nomineringar: Stora fackbokspriset Thema-kod: Biografier Antal sidor: 328 Mått: 180 x 245 x 27 mm Vikt: 838 g Format (utgivningsdatum): Flexband, 9789100175948 (2018-08-07); E-bok, epub2, 9789100175955 (2018-08-07)

Fler böcker av författaren

Nyheter om boken

Sök bland våra böcker och författare

Sök bland våra böcker och författare