Linda Segtnan: "Trauma kan driva en människa in i en annan verklighet"

Efter debuten med Åttonde huset, en bok som som befann sig i gränslandet mellan true crime och självbiografisk text, är Linda Segtnan nu tillbaka med sin första roman. Vi har pratat med henne om Fiskaren som utkommer 14 januari.

Romanen Fiskaren rör sig mellan spökhistoria och psykologiskt drama, vad lockade dig till att skriva just den här berättelsen?

Foto: Märta Thisner

Jag har alltid dragits till spökhistorier, och själv varit med om saker jag haft svårt att förklara. Min ambition med den här berättelsen var att skriva en klassisk spökhistoria med formen av en kriminalroman, och som alltid ligger nycklarna i det mänskliga psyket. Medan jag skrev tänkte jag mycket på begreppet verklighet. Vems verklighet? Alla människor har olika tyngd när det kommer till vem som får definiera verkligheten, baserat på exempelvis kön, klass, etnicitet. En människa som genomgår psykos väger ingenting i sammanhanget, dennes verklighetsuppfattning är fel. Men har “verkligheten” verkligen rigida ramar? Jag ville gå riktigt nära gränsen mellan vad som kallas “verkligt” och “overkligt” och studera den.

Huvudpersonen Magdalena är fångad mellan vetenskap, hysteri och andevärld. Hur växte hennes gestalt fram?

Jag hade läst psykologen Poul Bjerres bok Fallet Karin från 1904, samt Spökerier från 1947 och blev oerhört fascinerad av hans studieobjekt, den unga jägmästarhustrun Karin Nauckhoff. Jag började gräva i Bjerres personarkiv på KB. Där fanns små glimtar av henne, i form av brev, nedtecknade dialoger etcetera. I andra arkivhandlingar kunde jag följa hennes uppväxt, hennes familj och samtid. En dag hittade jag ett foto av henne. Jag tyckte att hon liknade kejsarinnan Sisi av Österrike-Ungern, en annan kvinna som kallats känslig, hysterisk och märklig. Det lilla jag visste om de båda kvinnorna gled ihop i mitt huvud, jag fyllde i luckorna, och då föddes så småningom en helt egen karaktär: Magdalena Grip. Att det även finns mycket av mig i Magdalena insåg jag med full kraft när jag, efter att ha utretts av psykiatrin, fick mina diagnoser samtidigt som boken skickades till tryck. Det hade blivit ett sorts solidaritetsprojekt, ett hopkok av alla oss som faller mellan vetenskap, trauma, känslighet och andevärld som antagit formen av Magdalena.

Boken tar avstamp i verkliga rapporter om ”spökerier” och tidig psykoterapi. Hur balanserade du fakta och fiktion när du formade berättelsen?

Foto: Märta Thisner

Det i berättelsen som ligger närmast någon form av sanning är “spökerierna”. De är väldokumenterade och har bevittnats av flera personer. Mycket av det som Bjerre och andra beskrivit har jag inte kunnat ha med i boken för att det känts för overkligt och absurt. I övrigt har jag förhållit mig fullständigt fritt till det material som inspirerat mig. Jag har lånat ramar av verkligheten och fyllt i dem på egen hand, med mina kunskaper om tiden som en stadig botten. Den tidiga psykoterapin har jag gjort mitt bästa för att förstå och återge.

Hur har du jobbat med språket när du nu skrivit en historisk roman?

Jag har läst enorma mängder text från tiden på grund av mitt jobb som historieskribent, och mitt stora intresse för tiden kring förra sekelskiftet. Därifrån har jag fått en naturlig känsla för språket vid tiden. När jag tvekat inför ordval och uttryck har jag haft stor hjälp av Kungliga bibliotekets digitaliserade tidningsarkiv och Litteraturbanken.

Vad hoppas du att läsaren ska få med sig efter sista sidan?

Jag önskar att min läsare börjar ställa sig frågor om verkligheten, som: vems verklighet? Finns det bara en? Trauma kan driva en människa in i en annan verklighet, är den då mindre sann?

Om Fiskaren

Det är midvinter när jägmästarhustrun Magdalena Grip anländer till sitt nya hem – Helö gård i Småland, omgiven av den mörka skogen. Vid sidan av Magdalena och maken Johan bor där redan den tyske bokhållaren Becker och jungfrun Annie. Jungfrun påstår att det spökar på Helö.

Historierna väcker ovälkomna minnen till liv i Magdalena. Det dröjer inte länge förrän det knackar på dörren och någonting släpps in. Lojaliteter och maktförhållanden sätts i gungning, och i försöken att komma till rätta med de oförklarliga fenomenen vänder sig Magdalena och Johan till både andeutdrivning och psykoanalys.

Vem avgör vad som är verkligt? Kan Magdalena ens lita på sig själv?

Om Linda

Linda Segtnan, född 1986, bor i Stockholm och är skribent inom ämnet historia. Hon debuterade 2022 med Åttonde huset. Fiskaren är hennes första roman.