I Priset på vatten i Finistère (2001) skildrar Bodil Malmsten sin första tid i Bretagne. Några år senare har förutsättningarna förändrats och drömmen om Finistère står inför sitt slut. Om detta skriver Malmsten i Sista boken från Finistère (2008). Tillsammans bildar böckerna en berättelse om att börja om och att tvingas lämna, om skapande och vardag, om ensamhet, envishet och kärleken till en plats.

I kortprosasamlingarna Det är ingen ordning på mina papper (1991) och Det är fortfarande ingen ordning på mina papper (2003) reflekterar Malmsten över livet, litteraturen och samhället med den omisskännliga ton som blivit hennes signum – intelligent, självironisk, arg, ömsint och ständigt observerande. Bodil Malmsten räknas till en av de stora och viktiga rösterna i den svenska litteraturen. Tio år efter hennes bortgång samlas dessa fyra böcker för första gången i en gemensam volym.