I Ulla Olins lyrik finns en enkelhet och klarhet i såväl tanke som språk som gör att man lätt tar till sig hennes dikter. Huvudtemat i hennes nya diktsamling Oförklarligt lysande är åldrandet och döden, ett tema som hon behandlar sakligt och osentimentalt. Dikterna blir nästan en lovsång till det återstående livets variationer. Hennes stora konstintresse avspeglar sig i dikter med konstverk som inspirationskälla. Och här finns minnesbilder från hennes barndom i 20-talets Finland och prosalyriska porträtt av olika författare.
Pressklipp om förra diktsamlingen, Dröm om viktlöshet, 1999:
"De enkla och osminkade stroferna hämtar med självklar auktoritet rätten att få vittna om att det är sent på jorden och att diktaren skriver på livets sista villkor. Den här typen av dikt på sen sparlåga använder sig inte av kosmetika och slänger inte sönderslagna spelar i väggen. Tvärtom, sanningen står vid dörren och kan vara hur enkelt klädd som helst, eller inte alls."Staffan Stolpe, Arbetet