En vintrig dag i februari 1923 får Miranda syn på Dag Hammarskjöld och hans mor på Östra Ågatan i Uppsala. De går hand i hand, men uppenbarligen inte för att stödja varandra. De förenade händerna är i stället ett uttryck för det intima samtal de för med varandra. Det lyser om dem.  

För Miranda blir denna syn livsavgörande, och hon vet om det. Hon börjar följa Dag och hans förehavanden och fortsätter med det ända fram till hans död. Han upptar henne, fyller hennes liv och lämnar inte någon plats för Henrik, som älskar Miranda och idoliserar Hammarskjöld. Miranda, Dag och Henrik - tillsammans bildar de en triangel av ovanlig lyskraft.    

Är Mirandas kärlek på avstånd till Dag renare och fullare än vanlig kärlek? Eller skyggar hon för den möjliga kärleken till Henrik? Båda frågorna kan kanske besvaras jakande, men "Dag" är samtidigt en roman som inte fullt ut avslöjar sin hemlighet.