Anki Lidén

Uppläsare

Anki Lidén, född Anna Catarina Lidén 5 april 1947 i Mölltorp, svensk skådespelerska.

Lidén har varit engagerad vid TV-teatern, Radioteatern och Uppsala Stadsteater. Tillsammans med Tommy Körberg har hon sonen Anton Körberg.

Föräldrarna ägnade sig åt amatörverksamhet inom lokala NTO och efter studenten började hon vid Skara Skolscen varpå följde utbildning vid Scenskolan i Malmö 1968-1971. Efter detta blev hon fast anställd vid Uppsala Stadsteater där hon förblivit med avbrott för perioder av tjänstledighet för att medverka i en rad tv-serieproduktioner. Det var meningen att hon skulle gjort sin filmdebut i TV-serien Snapphanar (1971) men ett benbrott satte stopp och i stället fick hon sitt Uppsala engagemang.

I tv framträdde hon upp för första gången i serien De lyckligt lottade (1976) i en något osympatisk bitchroll men denna har varit lite av undantag. På bio fick hon till en början spela en rad ganska präktigt endimensionella och duktiga karaktärer i bl.a. filmer av Jan Halldoff som Polare (1976) och Lasse Hallström i Jag är med barn (1979). Så småningom blev det mer komplexa karaktärer och i tv-filmen Bärgningen (1982) visade hon upp mycket mer av sin talang i rollen som John Bauers hustru. Den snälla framtoningen slog dock igenom i en film som Mot härliga tider (1983) där hon skulle ha spelat en ganska hjärtlös affärskvinna men där det blev en sympatisk och förstående karaktär av det hela.

Under de senare åren har hon framför allt etablerat sig i tv-rutan i en rad långserier som socialt bundna och instängda medelklasskvinnor, och med sin vardaglighet blivit ett lyft för serier som Vänner> (1996-2000), Familjen (2002) och Skeppsholmen (2002-2003). Man kan karaktärisera hennes agerande som präglat av prestigelöshet som resulterar i en stor naturlighet och närvaro. På scen har hon spelat egna favoriter som Tjechov och Lars Norén, bl.a. i en minnesvärd Underjordens leende (1984) i Uppsala av den senare.

Uppläsningar

Anki Lidén

Anki Lidén

Uppläsare

Anki Lidén, född Anna Catarina Lidén 5 april 1947 i Mölltorp, svensk skådespelerska.

Lidén har varit engagerad vid TV-teatern, Radioteatern och Uppsala Stadsteater. Tillsammans med Tommy Körberg har hon sonen Anton Körberg.

Föräldrarna ägnade sig åt amatörverksamhet inom lokala NTO och efter studenten började hon vid Skara Skolscen varpå följde utbildning vid Scenskolan i Malmö 1968-1971. Efter detta blev hon fast anställd vid Uppsala Stadsteater där hon förblivit med avbrott för perioder av tjänstledighet för att medverka i en rad tv-serieproduktioner. Det var meningen att hon skulle gjort sin filmdebut i TV-serien Snapphanar (1971) men ett benbrott satte stopp och i stället fick hon sitt Uppsala engagemang.

I tv framträdde hon upp för första gången i serien De lyckligt lottade (1976) i en något osympatisk bitchroll men denna har varit lite av undantag. På bio fick hon till en början spela en rad ganska präktigt endimensionella och duktiga karaktärer i bl.a. filmer av Jan Halldoff som Polare (1976) och Lasse Hallström i Jag är med barn (1979). Så småningom blev det mer komplexa karaktärer och i tv-filmen Bärgningen (1982) visade hon upp mycket mer av sin talang i rollen som John Bauers hustru. Den snälla framtoningen slog dock igenom i en film som Mot härliga tider (1983) där hon skulle ha spelat en ganska hjärtlös affärskvinna men där det blev en sympatisk och förstående karaktär av det hela.

Under de senare åren har hon framför allt etablerat sig i tv-rutan i en rad långserier som socialt bundna och instängda medelklasskvinnor, och med sin vardaglighet blivit ett lyft för serier som Vänner> (1996-2000), Familjen (2002) och Skeppsholmen (2002-2003). Man kan karaktärisera hennes agerande som präglat av prestigelöshet som resulterar i en stor naturlighet och närvaro. På scen har hon spelat egna favoriter som Tjechov och Lars Norén, bl.a. i en minnesvärd Underjordens leende (1984) i Uppsala av den senare.

Uppläsningar

Sök bland våra böcker och författare

Sök bland våra böcker och författare