2009-10-01
"Jag ville skriva om hur det kan upplevas när de egna drömmarna om livet och den så kallade verkligheten hamnar i konflikt med varandra. Samtidigt ville jag, precis som i förra boken, också gestalta hur våra föreställningar om vad vi vill ha och behöver kan vara en del av en kultur och en tid."
Vad fick dig att vilja skriva 40-minus?
Den här synbart enkla frågan är alltid den jag har svårast att svara på. Jag ville skriva om hur det kan upplevas när de egna drömmarna om livet och den så kallade verkligheten hamnar i konflikt med varandra. Samtidigt ville jag, precis som i förra boken, också gestalta hur våra föreställningar om vad vi vill ha och behöver kan vara en del av en kultur och en tid. Men att det sedan blir just dessa karaktärer och deras öden upplever jag snarast som att jag som författare blir utvald av berättelsen att återge den.
Regissör, förläggare, trebarnsmamma och författare– när tar du dig tid till att skriva?
Jag sa just till en vän häromdagen att tänk om någon berättat för mig när jag var tjugo år att jag femton år senare skulle betrakta tid att tänka som det mest åtråvärda. Jag hade ju skrattat ihjäl mig. Det är ett problem att få tiden att räcka till men å andra sidan hjälper det inte att gnälla över livspusslet. Alla har det ju lika besvärligt. Jag är rådiciplinerad med den tid jag har och försöker sätta min tillit till att när det verkligen, verkligen behövs så brukar det lösa sig på ett eller annat sätt. Dessutom har man ju inte småbarn för evigt och det är tråkigt att se deras ljuvliga närvaro i mitt liv som en belastning. Skriva dygnet runt kan jag göra när dem är vuxna.
Du skriver i 40 minus om ett slumpartat möte som förändrar en människas liv, har du själv varit med om något liknande?
Är inte dem flesta betydelsefulla möten just slumpartade? Sen kan det ibland ta lång tid att se konsekvenserna av dem.
Du har befunnit dig på båda sidorna i bokbranschen. Hur skiljer sig livet som förläggare från livet som författare?
Författaren ska ju skriva så bra som möjligt och inte grubbla allt för mycket över bokbranschens vilkor. Som förläggare är det ditt arbete att ge varje bok en så bra och realistisk livscykel som möjligt på marknaden. Däremot går det inte att skriva för marknaden. Det blir bara tramsigt. Jag har nog blivit en ganska lydig författare av att ha varit förläggare. Jag vet hur svårt det är att försöka ge så många hjärtebarn den plats dem förtjänar.
Vad läser du helst själv - är det någon speciell författare som inspirerar dig ?
Jag läser allt rörigare. Ofta på tok för många böcker på en gång. Utom i slutarbetet med en egen bok. Då blir det möjligen en deckare.Just nu Johannes Anyuru "Städerna inuti Hall", Hanna Wallsten "I hennes våld", Virginia Woolf "Jakobs rum", Ann Jäderlund "Vad hjälper det en människa om hon häller rent vatten över sig i alla sina dagar", Karen Armstrong "Buddha" och några till. Alltid lyrik, alltid någon faktabok och alltid alldeles för många. Inspirationen kommer ur mångfalden och det utrymme för tanke som den ger.
Laura Brummer