"Långa och lärda artiklar skrämmer bort läsaren!"
Så tänkte man i DN:s barndom. Dagens Nyheter var en uppstickare, en folkets tidning, till skillnad från andra huvudstadstidningar som vände sig till en borgerlig publik, gärna med långa uppsatser i kulturella ämnen. DN skulle skriva kort och lättbegripligt, för en bred läsekrets och ha en radikal profil. Det var under starkt inre motstånd som kulturmaterialet omsider erövrade en plats i tidningen. Politik och samhällsdebatt hade förtur. Inte förrän under Olof Lagercrantz som kultur- och sedan chefredaktör fick DN landets ledande kultursida, där de stora debatterna fördes och de stora kritikerna skrev. Men det låg i linje med DN-traditionen att dess kulturjournalistik spände över hela fältet, konsten såväl som politiken.
Om Dagens Nyheter har flera böcker skrivits. Ingen av dem har uppmärksammat kultursidorna. Åke Lundqvist berättar den dramatiska historien om DN-kulturens framväxt – från dess förste kulturskribent, August Strindberg, till dagens populärkulturella krönikörer som Fredrik Strage och Jonas Thente. Om hur tidningen förändrats genom decennierna och varit ömsom kulturkonservativ, kulturradikal och vänsterradikal. Om idéerna som skapat sidorna och om raden av skribenter som format den svenska kulturdebatten: Edvard Alkman, Wilhelm Peterson-Berger, John Landqvist, Torsten Fogelqvist, Knut Jaensson, Bengt Holmqvist, Ulf Linde, Ruth Halldén, Sven Lindqvist, Lars Gyllensten, Leif Zern, Per Wästberg, Arne Ruth, Horace Engdahl, Macei Zaremba, Stefan Jonsson och otaliga andra. Några av dem har omsider i vredesmod vänt tidningen ryggen. Kulturjournalistiken är de heta temperamentens och de stridiga viljornas fält.