Haren med bärnstensögon

En samling japanska miniatyrfigurer, så kallade netsuker, ärvda av en farmors bror, blev keramikern Edmund de Waals nyckel till den egna släktens dramatiska historia.

Den judiska familjen Ephrussi, ursprungligen från Odessa, var lika förmögen som inflytelserik i 1800-talets europeiska societet. Men två världskrig förändrade allt och vid andra världskrigets slut återstod bara en samling japanska figurer, var och en mindre än en tändstickask, 264 netsuker gömda i en madrass av en trogen hemhjälp.

Edmund de Waal berättar i Haren med bärnstensögon sin familjs historia genom att följa de japanska miniatyrernas vindlande öden.

Japanska figurer av elfenben eller trä var högsta mode i Paris i slutet av 1800-talet. De Waals samling hade en gång köpts av mecenaten Charles Ephrussi, god vän med både konstnärer och författare och modell för Charles Swann i Marcel Prousts På spaning efter den tid som flytt.

Viktor Ephrussi i Wien fick runt 1900 figurerna i bröllopsgåva av sin farbror Charles och hans fick leka med dem medan deras mor klädde om för kvällens nöjen. I nazisternas Wien raserades släktens inflytande och förmögenhet och även om familjen undgick den värsta förintelsen skingrades den över världen. Bara de små japanska figurerna fanns kvar i sitt gömställe och kom med tidens gång att återbördas till sitt hemland.

Edmund de Waals lysande berättelse om sin netsukesamling och släkten Ephrussis öden har blivit en enastående och oväntad framgång. Den har sålt i närmare 200 000 ex i England, har hittills översatts till åtta språk och sålts till ytterligare tjugo länder.