"Liksom den enskilda människan är alltings mått, dess början och slut, tillvarons ständiga mittpunkt, så är också varje plats världens centrum. Ingen plats är därvidlag mer eller mindre perifer än någon annan. Något geografiskt centrum existerar sålunda icke, annat än som konstruktion." 

Utmed en väg någon annanstans i Sverige bor ett antal människor som är som folk är mest. De flesta av dem har fått sina törnar av livet, men de håller modet uppe och strävar på i sina liv. Över vägen vilar ett till synes orubbligt lugn.
   Men så drar en fullständigt osannolik kedja av händelser in över dem, tre människor dör under en och samma natt, och ingenting är sig mera likt. För några av familjerna är katastrofen ett faktum, men de omvälvande händelserna leder också till förändring och uppbrott - inte minst reser sig områdets ökände alkoholist ur sitt missbruk och ger kärleken en ny chans.
   Hans Gunnarssons nya roman är en både dråplig och tragisk berättelse från en svensk verklighet som vi  känner igen - och ändå inte. Och genom hela berättelsen vandrar den okuvlige bygdeforskaren Allan Lundberg med sina högstämda reflektioner över hemortens betydelse för oss alla.