Anneli lever med naturens skiftningar som en förlängning av sitt eget humör. Hon sitter på trappan med katten i knäet och har ungefär så mycket tillvaro som hon mäktar med. Där ryms ett hus på landet, några vänner och en sjö med mjukt, brunt vatten att simma i. En sensommardag inser hon att hon förälskat sig i sin bästa vän. Känslorna för Cecilia får hennes ensamhet att växa ytterligare.
Anneli väljer att dra sig undan. Hon gömmer sig, inte minst för Cecilia. Men hur länge kan hon göra så? Förr eller senare måste hon våga lita på sina känslor och på sig själv.
Jessika Berglunds första roman är en ovanlig berättelse om den stora kärleken. På en fåordig, lågmäld och naturnära prosa lockar hon med säker hand fram förälskelsens alla vindlingar och nyanser. Genom det västsvenska landskapets årstidsväxlingar rör sig den ordknappa, slutna Anneli sakta mot ett lite varmare liv.