Marcel Proust brukade likna sitt stora,  oavslutade romanverk På spaning efter den tid som flytt vid en katedral. Det är den bilden av litteraturen som en byggnad som Kristoffer Leandoer anspelar på  och vidareutvecklar för egna syften i sin omfångsrika studie över 2 sekler av fransk modernism. Det börjar med Prousts föregångare, grundläggarna Nerval, Baudelaire, Mallarmé, i centrum Proust själv naturligtvis, denna boks hedersinvånare, som Leandoer tidigare ägnat en studie ”Jag.Du.Vi.” (1998), därefter  Prousts fullföljare och takläggare, Emmanuel Bove, Camus, Sarraute, Simon, Robbe-Grillet, Butor, Bernard Noël,  Modiano. Denna boks huvudbyggnad kantas dessutom av sidobyggnader och  annex: tidiga symbolister, poeter, Rimbaud, Ponge, excentriker som Larbaud och den notoriske romanhjälten Barnabooth, den utlevande kretsen Le Grand Jeu. Överhudtaget är detta en bok om litteratur med livet som insats, bokstavligt,  men också bildligt som i ett originellt kapitel om franska deckare och deras förnämste analytiker Pierre Bayard. Som små skorstenar ur vilka det senaste ryker framstår belgaren Toussaint, Chevillard och Gavalda.